Svenborg Olsdotter – ett liv mellan två länder (1852–1936)
En berättelse om den svenska invandringen till Danmark under slutet av 1800-talet
Under andra hälften av 1800-talet flyttade tusentals fattiga svenskar från Blekinge, Skåne och Småland över sundet till Danmark.
Många var unga kvinnor som sökte arbete som mjölkpigor, hushållerskor eller mejeriarbetare på danska herrgårdar. De blev en viktig del av den danska lantarbetarklassen, men deras liv har till stor del försvunnit ur historien. Många var ogifta, saknade rättigheter och blev ofta utvisade om de blev gravida eller förlorade sitt arbete.
En av dessa kvinnor var Svenborg Olsdotter, född 1852 i Blekinge. Som 27-åring lämnade hon Sverige för att söka arbete i Danmark och kom att kämpa sig igenom ett liv som speglar både tidens hårda villkor och en enastående kvinnas förmåga att överleva.
Svenborg kom till Danmark år 1879 och fick arbete på Valbygaard som mejeripiga. Där mötte hon Hans och de blev förälskade i varandra.
Svenborg blev gravid och naturligtvis ville Hans och Svenborg gifta sig, men sockenrådet motsatte sig äktenskapet. I stället blev Svenborg utvisad enligt lagen från 1875, den så kallade “svensklagen”.
Svenborg födde deras dotter Hanna i Sverige, men återvände senare till Danmark där hon fortsatte livet tillsammans med Hans. År 1882 fick de tvillingarna Olivia och Matilde.
År 1886 blev Svenborg återigen utvisad och 1888 blev hon utvisad för alltid.
Efter detta återvände Svenborg inte till trakten kring Slagelse utan bosatte sig i Nyhavn, där hon hyrde rum på Nyhavn 31.
Man kan nog säga att den så kallade “svensklagen” blev ödesdiger för Svenborg, eftersom hon därefter levde mer eller mindre gömd i Danmark och hade svårt att få arbete.
Under många år var hon officiellt skriven i Jämshög där hon noterades med “okänd vistelseort”. Detta berodde på att det annars var Sverige som skulle behöva försörja henne om det blev nödvändigt.
Men Svenborg lärde sig den hårda vägen hur hon skulle hantera systemet. Hon var en överlevare, och att hon klarade sig tyder på både intelligens och stark vilja.
Vid 70 års ålder gifte sig Svenborg med en finsk eldare som var 24 år yngre än hon själv.
Därmed blev hon till slut en respektabel medborgare, en position som systemet hade nekat henne ända sedan hon först kom till Danmark.
Tyvärr var Svenborgs öde typiskt för många svenska invandrare. Det ovanliga var hur väl hon lyckades överleva systemet.
Kort om “Svensklagen”
“Svensklagen” var det folkliga namnet på lagen om tillsyn över utlänningar och resande från år 1875.
Lagen infördes för att kontrollera den ökande invandringen av svenska arbetare till Danmark under slutet av 1800-talet.
Den handlade främst om polisens kontroll över utlänningar och deras möjlighet att försörja sig själva.
Viktiga punkter i lagen
Utlänningar utan laglig försörjning eller fast bostad kunde utvisas.
Under 1860- och 1870-talen kom många svenskar till Danmark, särskilt Köpenhamn, för att söka arbete.
Svenska arbetare betraktades ofta som ett hot mot danska löner och arbetsvillkor.
Polisen fick utökade befogenheter att övervaka utlänningar och registrera dem som reste in i landet.
Syftet var att reglera invandringen och minska risken att invandrare blev beroende av fattigvården.
Svenska arbetare måste bära en särskild uppehållsbok som visade att de hade laglig rätt att vistas och arbeta i landet.
Arbetslösa svenskar kunde utvisas.
Hundratals utlänningar utvisades från Danmark under åren efter att lagen infördes.
Lagen betraktas som Danmarks första egentliga invandrarlag och markerade en skärpning av synen på utlänningars rättigheter och försörjning.
Länkar
Länkar som dokumenterar Svenborgs liv
Svenborg Olsdotter
Eländiga människöden
Svensk indvandring
“Svenskarna kommer” – den glömda invandringen