kammerstage



Svenborg Olsdotter (1852–1936)

Svenska kvinnor i Danmark – en glömd invandring

Under andra hälften av 1800-talet reste tusentals svenskar till Danmark för att arbeta, däribland många kvinnor. De kom särskilt från områden som Blekinge, där fattigdom och brist på arbete tvingade många att söka möjligheter någon annanstans. Danmark behövde arbetskraft, och svenska kvinnor fick arbete som tjänsteflickor, mejerskor och arbeterskor. Men deras vistelse var osäker. Även mindre förseelser – eller bara behovet av hjälp från fattigvården – kunde leda till utvisning. För många blev livet därför en upprepning av vistelse, utvisning och återvändande. Det gällde också Svenborg Olsdotter.

Hennes liv i Danmark utspelade sig i spänningsfältet mellan myndigheternas kontroll och hennes egen vilja att stanna kvar. Namn som Olsdotter, Olsson och Olsen speglar inte förvirring, utan anpassning. Ett liv där identiteten kunde vara ett redskap. Denna invandring har i dag nästan försvunnit ur minnet, men bakom de stora berättelserna finns de enskilda människorna.

Ett liv på egna villkor

När Svenborg många år senare gifte sig uppgav hon tidigare vistelseorter som Wien och Uruguay. Inte nödvändigtvis för att hon faktiskt hade varit där – utan för att det gjorde det omöjligt för myndigheterna att kontrollera hennes förflutna. I en tid utan centrala register och digital kontroll var det ett effektivt sätt att undvika inblandning. Det kan läsas som hennes stilla uppror. En sista markering mot det system som flera gånger hade utvisat henne och tidigare hindrat hennes äktenskap.

Avslutning – ett liv som fann sin egen väg

Svenborg Olsdotter avslutade sina dagar som en respektabel änka i Köpenhamn. Hon överlevde sin man, den 24 år yngre finske eldaren, och stod kvar med en borgerlig status som hon under större delen av sitt liv hade förvägrats. Det är ett anmärkningsvärt slut på ett liv präglat av utvisningar, skiftande identiteter och en ständig kamp för att få stanna. Från svensk tjänsteflicka till kvinna i Köpenhamns undre värld – och senare gift och erkänd i samhällets ögon. Hon dog som en respektabel änka – kanske med ett litet inre leende.


Holje i Blekinge på Svenborgs tid

Del 1: Fra Holje til Danmark (1852–1879)

År

Sted

Begivenhed

Kilde / Kommentar

1852, 8. maj

Holje nr. 20, Jämshög sogn, Blekinge

Født og døbt som Svenborg Olsdotter, datter af Ola Johansson og Bengta Nilsdotter.

Jämshögs kyrkoarkiv, fødsels- og dåbsbog 1852, s. 100.

1860–1870’erne

Blekinge

Opvokser som “piga” (tjenestepige). Arbejder sandsynligvis på gårde omkring Jämshög og Mörrum.

Husförhörslängder og flyttebøger.

1876

Jämshög

Får datteren Mathilda Persdotter med Per Trulsson (født 1849).

Fødselsbog Boa nr. 3, Jämshög.

1879, 21. april

Boa nr. 3, Jämshög, rejser til Danmark

Får udrejsebetyg til Danmark. I migrationsregistret står “Piga (ogift kvinna), betyg till Danmark 21/4 1879” Rejser til Danmark.

Migrationsregistret Udrejseattest Jämshögs kyrkoarkiv (billede, 1880/0028).

1879–1880

Rejser igen fra Blekinge til Danmark

Formelt står destinationen som “Tyskland” i migrationsregistret – et kendt dække, som mange brugte, hvis de tidligere havde været udvist af Danmark - og de indvadrede svenskere blev ofte udvist, loven af 1875, den såkaldte "svenskerlov" var vedtaget til formålet.

Migrasjonsregistret I12657.


Valbygaard

Del 2: Slagelse og Valbygård (1880–1883)

År

Sted

Begivenhed

Kilde / Kommentar

1879

Får sansynligvis straks arbejds på Valbygaard

Atbejder som mejeripige og møder Hans Christian Hansen.

De får sammen børnene Hanna, Matilde og Olivia, de forsøger i 1880 at blive gift, 30. maj 1880 Indsigelse

1880, 1. februar (folketællingen)

Valbygård Hovedgaard, Slagelse Sankt Mikkels sogn

Registreret som “Svendborg Olson, 27 år, ugift, mejeripige, født i Sverige”.

FT 1880, Svenborg Valbygaard Sorø amt, Slagelse landsogn.


FT Hans Christian Hansen 1880 Valbygaard Sankt Mikkels Sogn

1880, 30. maj

Hans og Svenborg forsøger at blive gift

Sognerådet indgiver indsigelse.

Indsigelse

1880 19. juni

Første udvisning fra Antvorskov Birk

1880

Rejser til Sverige hvor Hanne fødes.

Vender tilbage til Danmark efter fødslen

1880, august

Jämshög

Fødsel af datteren Hanna (Hansdotter) – alt tyder på, at faderen er Hans Christian Hansen.

Svenske fødselsoptegnelser, senere opført som uægte barn af “Svenborg Olsdotter, piga i Boa nr. 3”.

1882, 23. januar

Slagelse

Får tvillingerne Olivia og Mathilde med Hans Christian Hansen.

Kirkebog Slagelse Sankt Mikkel, fødsel nr. 30, 1882.

1882

Slagelse

Lysning til ægteskab mellem Svenborg og Hans – indsigelse indgivet, ægteskabet gennemføres ikke.

1882, 22. oktober

Gjerlev Kirke

Tvillingerne Olivia og Matilde døbes

Daab i Gjerlev Kirke.


Sammanfattning

Under dessa år genomgår hennes liv sina första stora omvälvningar:


Om invändningen mot äktenskapet

Bilden visar kyrkboken från Slagelse Sankt Mikkels församling 1882, år 1882, och man kan se anteckningen ute till höger i marginalen på rad 30–31 där det står ungefär: :

“Sockenrådet framställer invändning.”


⚖️ De mest sannolika orsakerna till invändningen (1880-talet)

  1. Hon var utlänning utan uppehållstillstånd.
    – Efter 1875 fick utländska kvinnor inte gifta sig utan polisens godkännande.
    – Hon var svensk medborgare medan Hans var dansk; detta krävde tillstånd.

  2. Den så kallade “svensklagen” från 1875 skapades för att kunna “kontrollera” svenska invandrare. Så oavsett vilket skälet var gjorde det äktenskapet juridiskt omöjligt — men inte nödvändigtvis känslomässigt omöjligt. Hon betraktade sannolikt ändå sig själv som Hans hustru, eftersom de fortsatte att få barn även efter invändningen.




  3. Nyhavn 31

    Del 3: København – från udvisning til Nyhavn (1888 – 1893)

    År

    Sted

    Begivenhed

    Kilde / kommentar

    1880, 6. juni

    Antvorskov Birk

    Første registrerede udvisning fra Danmark.

    Noteret i de svenske kirkebøger: “Utsänd från Slagelse Köpstad 18/2 1886”.

    1886, 18. februar og

    11. december 1888

    Slagelse Købstad


    Antvorskov Birk

    Anden udvisning fra Danmark.


    3. udvisning fra Danmark

    Antvorskov Birk
    Politiefterretninger 11. december 1888

    1888–1889

    Arresteret for betleri

    Indikation

    ca. 1889 – 1890

    København Nyhavn 31

    Bosætter sig igen i Danmark under navnet Svenborg Olsen / Olsson.

    Folketælling 1890 (København K): Nyhavn 31, kælderen.

    Levevej: arbeiderske, men i dette kvarter var betegnelsen ofte en dækkende betegnelse for registreret prostitueret.

    Folketælling 1890 (Københavns Stadsarkiv).

    1891, 15. juni

    Den Kgl. Fødsels- og Plejestiftelse

    Føder sønnen Alfred Olsson . Opgiver falsk navn Cecilie Olsdotter og adresse Slotsgade 39 – et nummer der ikke eksisterer.

    Fødselsstiftelsens moderjournal nr. 376 (“ikke hemmelig”).

    1893, november

    København

    Politiets registerblad markerer: “Udtrukket Novbr. 1893” – dvs. udvist.

    Politiets registerblade 1892 – 1893.

    Efter 1893

    Sverige → Danmark (igen)

    Kort ophold i Sverige, men vender tilbage til København inden 1901 under navnet Olsen Svendborg.

    Indirekte bekræftet i registerblad 1901.


    Tolkning

    • De tre utvisningarna (1880, 1886, 1888) passar in i ett liv präglat av återkommande fattigdom och illegala vistelser.

    • När hon återvänder 1898-90 flyttar hon direkt till Nyhavn 31, kælderen — ett känt område för logivärdinnor och prostitution.

    • Anteckningarna från Fødselsstiftelsen visar att hon fortfarande försökte skydda sig själv (falskt förnamn, påhittad adress) – men inte att dölja sitt moderskap. Hon tar barnet med sig, men sonen var sannolikt bara hos henne under en mycket kort tid innan han placerades i fosterhem i Meløse på Nordsjälland (folkräkning)..


    Övergångens betydelse

    Här ändrar hennes liv riktning:

    Från mjölkpiga och mejerska inom jordbruket → ill en kvinna som lever på tillfälliga arbeten, logiverksamhet och de möjligheter som återstod i Nyhavns undre värld.

    Detta var inte ett “moraliskt förfall”, utan ett socialt skred.
    Hon gick från att tjäna hos andra till att försöka skapa sin egen överlevnad i en stad där hon inte längre officiellt hörde hemma.


    Nästa logiska steg blir Del 4: Registreringskorten 1901–1911, där hon rör sig genom kvarteren Borgergade och Adelgade och sannolikt etablerar sig som logivärdinna. På den tiden bodde många ryska och finska sjömän till hyra i Nyhavn. Hennes senare make, den finske eldaren Viktor, hade varit inneboende hos Svenborg i flera år innan de gifte sig 1922.



    Christianhavns Fængsel

    Del 4: Fra Nyhavn til Adelgade – registerbladene (1892–1911)

    År

    Sted

    Begivenhed / bopæl

    Kommentar

    1892, 5. maj

    Nyhavn 31, kælderen

    Bor hos Gjeflides Albregts (navnet er svær at tyde, men det ligner en kvindelig logiværtinde).

    Kælderlejlighed, registreret som “arbeiderske”.

    1893, maj – november

    Nyhavn 31, “hos Johansen”

    Flytter internt i huset. Markeret som “Udtrukket Novbr. 1893” – dvs. udvist eller fjernet fra registret.

    Det kan også betyde, at der bliver oprettet nyt registerblad.

    1893–1896

    Borgergade 74, derefter uklar note “Do. – 16 F.”

    Flytter til Borgergade, et område tæt på Nyhavn – kendt for logihuse og bordeller.

    Noterne “F.” henviser til Forhuset.

    1896–1901

    (Formodet ophold i København, men ikke registreret – sandsynligvis uofficielt eller under andet navn).

    Perioden passer med tiden før næste registerblad.

    1898, 21. maj

    Svenborg bliver arresteret for overtrædelse af Paragraf 180

    Indsat Christianhavns Fængsel

    Løslades efter 21 dage, sagen frafaldes

    1901, 11. maj

    Borgergade 100, 1. sal

    Nyt registerblad udstedt. Angiver hende som “enke / ugift” (feltet blankt) og “Reng.” (rengøringskone).

    Her ses begyndelsen på hendes stabilisering i byen efter mange års udvisninger.

    1906–1911

    Skiftende adresser i Øster Voldgade, Toldbodgade, Ny Kronprinsessegade, Gothersgade, Sankt Pouls Gade

    Hun flytter meget – ofte inden for få måneder. Typisk tegn på logiværtinde eller bordelarbejde.

    Disse adresser ligger i det såkaldte “Bordelkvarter” omkring Gothersgade, Adelgade og Borgergade.

    1911–1915

    Adelgade 19, 2. sal, senere Sct. Pouls Gade 12, 4. sal

    Disse adresser ligger i kvarteret, hvor mange tidligere prostituerede kvinder blev ”logiværtinder” efter 1906, da bordellerne officielt blev forbudt.

    Dette stemmer med teorien om, at hun blev logiværtinde.


    Tolkning

    • Hon börjar som“arbeterska” i Nyhavn, men rör sig gradvis in i den sexhandel halvregistrerade sexhandel, som låg mellan logiverksamhet och prostitution.

    • Hennes många flyttar inom samma kvarter (Nyhavn – Borgergade – Adelgade – Sankt Pouls Gade) tyder på, at hun att hon inte hade någon fast anställning utan drev logi. ikke havde fast ansættelse, men drev logi.

    • Från omkring 1906 får hon en viss stabilitet och därmed sannolikt också kontroll över sitt eget boende — något endast de mest erfarna kvinnorna uppnådde.


    Historisk kontext

    Efter 1906 förbjöds “offentlig otukt” i Danmark och polisens blå register började avvecklas. Många tidigare registrerade prostituerade fortsatte inofficiellt som logivärdinnor, och deras adresser — precis som hennes — täcker de kvarter dit dessa miljöer flyttade. Det är därför mycket sannolikt att Svenborg under 1900-talets början var en av de kvinnor som fortsatte inom miljön, men nu på egen hand. Hon överlevde där många andra dog unga — det säger något om hennes intelligens och styrka.

    Del 5: Del 5: Äktenskap och ålderdom (1915–1936) (1915–1936)

    År

    Sted

    Begivenhed

    Kommentar

    1915–1921

    København K / Adelgade-kvarteret

    Boede fortsat i området omkring Adelgade, Sankt Pouls Gade og Borgergade.

    Efter 1906-loven lukkede de officielle bordeller, men mange tidligere prostituerede kvinder drev “logihuse”. Svenborg nævnes stadig i registre over logerende.

    1922, 4. august

    Danmark (sandsynligvis København)

    Vielse med Viktor Alexander Andersson, kaldet Østensø.

    21. maj Født 1878

    Han var 24 år yngre end hende – født 1878 – og arbejdede som fyrbøder, sandsynligvis i havnen. Dette ægteskab gav hende for første gang en formel borgerlig status.




    Ved indgåelse af ægteskab kunne prostituerede blive slettet af politiet register, de såkaldte blå blade.






    Sankt Pauls Gade

    Del 6: Ægteskab, alderdom og død (1922–1936)

    År

    Sted

    Begivenhed

    Kommentar





    1922–1933

    København

    Ægteparret bor i det indre København – formentlig i eller nær Borgergade/Sankt Pouls Gade.

    Viktor Østensø arbejdede som fyrbøder og lagerarbejder.

    1933, 16. november

    København

    Viktor dør, 55 år gammel. Svenborg overlever ham.


    Viktor dør

    1936, 15. marts

    København Kommunehospital

    Svenborg Østensø, født Olsdotter, dør 83 år gammel.

    Svenborg Dør

    Dødsårsag: Degeneratio myocardii (svækkelse af hjertemusklen).

    1936

    Sankt Pouls Gade 12, 4. sal

    Hendes sidste adresse.

    Samme gade som på hendes registerblade – hun blev altså boende i sit gamle kvarter.

    1936

    Bispebjerg Kirkegård

    Begravet her, jf. begravelsesprotokol 1935–1936, s. 540, løbenr. 9081.

    Kilde: Københavns Stadsarkiv. Svenborg døde som en agtværdig gift kvinde

    .


     Kilder (uddrag)

    Links til dokumentation


    ← Tilbage til Forsiden